Stor energieffektiviseringspotential i dina befintliga anläggningar.
Att injustera och behovsstyra sina befintliga anläggningar ger oftast investeringen snabbt tillbaka och är den åtgärd man först skall undersöka före utbyten. Vid utbyte bör man väga kostnaderna i en LCC kalkyl med enklare billigare alternativ mot kostbarare med högre energieffektivitet.
Nedan beskrivs några vanliga åtgärds- möjligheter.

Energieffektivisering
Spara c:a 25 % av energiförbrukningen med tryckstyrning i ventilationsanläggningarna.
Beskrivning av behovsstyrning av frånluftsfläktar i flerbostadshus: Fläktarna förses med tryckstyrning, utetemperaturgivare och frekvensomriktare. Tryckstyrningen ställs på fast tryck för normalventilationen i WC, bad och kök. Vid forcering av spiskåpor minskar trycket, för att bibehålla konstant (inställt) tryck ökar fläkten i varvtal för att kompensera det ökade flödesbehovet. När forceringen avbryts ökar trycket, tryckvakten känner av detta, varpå fläktvarvtalet minskar till inställt tryck. Under +5 C° sjunker trycket till inställt värde. Den ökande termiska kraften kompenserar till viss del flödesminskningen. För höga flöden undviks och energi sparas med bibehållen god innemiljö.

Zonindelning
Äldre FT-anläggningar i specialbyggnader förbrukar oerhört mycket energi. Ofta betjänar fläktarna samlingssalar som inte är belagda ständigt. Här finns stor potential för energibesparing. I vissa fall kan dessa byggas om med tryck- och frekvensstyrd FTX-fläkt. Lokalerna zonindelas med spjäll som styrs av CO2- eller rörelsegivare. Spjällen injusteras för grundflödet när ingen vistas i lokalen. Vid ökande CO2 eller rörelse öppnas spjället, trycket sjunker och varvtalet ökar. Omvänt när rörelse upphör eller CO2 sjunker så stängs spjället, trycket ökar och varvtalet minskar.

Även om fläkten bara går halva dygnet är det ändå 13000 kWh/år i drivenergi. Byter man dessutom fläkthjulet blir det ännu större besparing

Injustering av flöden och automatik
Är flödena för höga kostar det onödig energi. Är de för låga försämras innemiljön.
Ofta går fläktarna i onödan eller tiduren går fel. Injustering kan ge både bättre brukarmiljö och lägre energiåtgång.

Service
Slirande remdrifter tar onödig energi och levererar för låga flöden. Igensatta filter minskar flödet och försämrar innemiljön.

Ventilationsrengörning
Byggnaders ventilationskanaler förorenas kontinuerligt. Badrummens fuktiga luft tillsammans med partiklar från toalettpapper gör att ventilationskanal och frånluftsdon får kraftigt nedsatt funktion. Ventilationsflödet minskar och fuktproblem uppstår, det är inte ovanligt att flödet minskat med 70-80 % efter 5-10 års drift. Det blir även beläggningar och igensättningar i luftintag och på värmebatterier, kylbatterier och värmeväxlare. Även här minskar ventilationsflödet. Antingen klagar brukarna eller så upptäcks det vid OVK besiktningen. Ventilationsrengörning återställer ursprungsfunktionen. Ibland erfordras omjustering p.g.a. donen ändrats i takt med att flödet minskat.

Allt annat?
Ovan är det fokuserat på ventilationsanläggningar av den anledningen att beskrivna åtgärder oftast är mycket kostnadseffektiva och lätta att genomföra. De förbättrar i regel också innemiljön.

Man får dock inte glömma andra installationer som värmeproduktionsappareter, cirkulationspumpar, styrutrustning, komfortkyla och belysning. I dessa kan effektiviseringar liknande som för ventilation appliceras, t.ex. frekvens- och behovsstyrning av cirkulationspumpar.

Åtgärder i klimatskalet är oftast mer kostnadsintensiva, fönsterbyte, tilläggsisolering m.m. Ofta kommer dessa åtgärder en bit ner i listan, eller ligger med i långtidsplaneringen.

Motorbyten
Det finns stor potential genom byte av fläktmotorer. Exempel: SFP (Specifik FanPower) Effekt i kW/m³s. Strävan är att uppnå c:a 1.5 kW/m³s
Antag ett ventilationsflöde på 1 m³/s, driftstid 8760 h/år.

Gammal fläktmotor 5 kW 5 x 8760= 43800 kWh/år.
Ny fläktmotor 2 kW 2 x 8760= 17520 kWh/år
Besparing 26280 kWh/år